Gott nytt år!!!

Jag har försökt summera året som gått för att få en överblick över vad som egentligen varit. Det har varit ett blandat år för min del kan man säga. Både glädje och sorg. Jag gläds för att jag har en fantastisk pojke som jag får följa och dela vardagen med. Det är jag så oerhört tacksam över. Jag gläds åt att vi i familjen fått vara friska. Flera kompisar har fött underbara barn under året som gått och det kan man ju inte annat än glädjas åt. Vi har fina vänner som jag vet ställer upp när det kniper, det betyder ju så klart massor. Min familj finns också för oss med kärlek och support. Min jobbsituation har förbättrats ganska rejält och just nu verkar det hålla i sig vårterminen ut, vilket känns väldigt positivt.

Mina sorger vill jag inte dela med mig av här, men jag har bestämt mig för att försöka fokusera på det som är bra. Det blir lite av ett löfte till mig själv. Det och att börja bry mig mer om mig själv, ta hand om mig själv på ett bra sätt. Jag är också viktig.

Gott slut och gott nytt 2011

Uppladdning

Nu börjar det mest intensiva med julen att lägga sig. Min syster och hennes man åker i morgon bitti och vi laddar för nyår hos gamla vänner i deras nya gemensamma hem. Julen har trots omständigheterna varit bra. Många nya julklappar blev det, trots att vi återigen sagt att vi ska dra ner. Svante var mer än nöjd. Största nöjet för hans del är nog ändå att få träffa moster och uncle och deras härliga hund. På tisdag kommer min andra syster och hennes sambo upp. Det ser vi fram emot. Skönt att det inte är helt över än med besök och festligheter. Först och främst laddar vi inför i morgon.
Nytt år, nya tag!

God Jul

Nu så. Det blev en hektisk dag, trots att jag på förhand tyckte att jag låg ganska bra till. Nu är nästan alla klappar inslagna, chokladfudgen kokad, julstrumpan fylld och tryfflarna paketerade. Vi har haft fullt upp här i kväll, men vi båda tycker att det är ganska mysigt att ha små projekt på gång som vi går och pysslar med i våra långkalsonger. Nu är det bara att invänta morgondagen. Då åker vi till mina föräldrar och äter gröt och myser. Planen är att vi ska sova över där, även fast vi bor nära. Det har blivit lite av en tradition att vi gör det och det känns härligt att få vakna där på juldagsmorgonen. Nu ska jag försöka sova ett par timmar. Det är nämligen mycket troligt att lilltrollet vaknar tidigt i morgon. Han är peppad. God jul!

Julgranen på plats

Årets gran liknar ganska mycket den vi hade i fjol. Något bredare, men liksom förra årets är den relativt kal på "baksidan". Passar oss perfekt då vi inte har jättegott om utrymme samt har placerat den precis vid ballen där man nu och då kan vilja komma sig ut av olika anledningar. Svante var väldigt exalterad över detta träd och hjälpte förstås till med pyntet. Jag ställer mig nog här bak och hänger upp saker. Det känns väldigt lugnt och skönt på den här sidan. Vet inte om han syftade på den hysteriska mamman som febrilt försökte få lite struktur på ljusen...

Känner mig också lite duktig som har lyckats köpa en liten julklapp till fröknarna på förskolan. Vet ju av egen erfarenhet att det värmer lite extra. Vi ska gå dit tillsammans på förmiddagen och vara med på julavslutningen, sen ska vi ha långledigt, både han och jag. Välbehövligt anser jag själv.

Nu så

Nu har vi äntligen kommit igång med shoppingen. Vi tog en tur till Barnens hus på eftermiddagen och det var lite folk och inte alltför utplockat, så vi känner oss nöjda. Vi har hunnit med en massa annat också bland annat varit med Svante till frisören som fick ett återbud och hade söndagsöppet. Det enda som inte hanns med som stod på listan var inköp av årets julgran. Det får bli i morgon. Nu ska jag börja slå in paket och göra julgodis, så nu hoppas jag att julkänslan ska börja infinna sig. Jobbar måndag och tisdag denna vecka, sen ska vi förhoppningsvis ha ett härligt jullov.

Det har varit en bra helg. Det enda som saknats är umgänge med kompisar, men jag hoppas det ges möjlighet under ledigheten. Min ena syster och hennes man kommer hem i början av veckan. Den andra är på Sri Lanka.

Soffläge

Idag var det dags att återgå till det normala igen efter några dagars frånvaro. Nu är jag fruktansvärt trött och har svullna värkande ben och funderar redan, trots att klockan knappt är nio, på att gå och lägga mig och läsa. Just nu är det Joyce Carol Oates Dödgrävarens dotter som ligger på mitt sängbord. Den är mycket bra. Synd att jag bara orkar läsa ett par sidor varje gång. Sällan får jag tid annars heller trots att det är bland det härligaste jag vet, att läsa. Min kille är på julfest med jobbet i kväll och jag har ätit pizza till middag. Gud nåde om han är "trött" i morgon, för då gäller det att sätta igång på allvar med julens bestyr. Ho ho ho.

Julstress

Jag klarade mig inte den här gången heller. Fast det var ytterst lindrigt och nu mår jag helt bra. Lite trött och så, men ändå. Däremot har jag börjat stressa upp mig inför julen. Hade tänkt att denna vecka skulle gå i julens tecken, inte i sjukdomens. Har i alla fall lyckats skriva någon form av lista så att jag på så sätt ska få lite kontroll. Har faktiskt inte köpt en enda julklapp än. Det som bakades för ett tag sen är snart slut. Paket ska hinnas skickas till övrig släkt och gran inhandlas. Listan är ganska lång, men det blir nog bra i slutändan.

Sjukdomen

Sent i söndags kväll kom den. Magsjukan. Jag har varit omringad av den på min arbetsplats, men (peppar, peppar) klarat mig än så länge. Det blev Svante som åkte dit först. Jätteont i lilla magen och illamående som avtog igår på eftermiddagen. Vi var i alla fall betydligt mer rutinerade denna gång om man jämför med premiären förra vintern. Nu hoppas vi i första hand att vi inte har smittat ner vännerna som vi träffade i helgen. Så klart önskar jag ganska starkt att jag själv klarar mig från detta otyg.

I morgon fyller min sambo år. Jag är fullständigt oengagerad inför detta. Tio i sex sprang jag in på en butik och köpte en present. Bara för att. Det blir nog bra.

Svante 3,5 år

Våran älskade pojke är en fantastisk liten människa. Han tycker mycket om att vara utomhus och har ett stort rörelsebehov. Förutom det tycker han om att leka. Leka affär, byggarbetsplats, mamma pappa barn, gaffeltruck och brandkår för att nämna några. Han har en härlig fantasi och tar gärna intryck från vardagen och verkliga händelser och gör det till en lek här hemma. På senare tid har han fått ett stort intresse för pussel och spel och kan sitta med detta längre och längre stunder. Annars är han inte så förtjust i att pyssla, även om det börjar bli mer och mer. Han funderar så mycket och frågar än mer. Det är aldrig tyst i detta hem. Så mycket klokhet som finns i denna minimänniska och så mycket som ännu finns kvar att lära. Hans envishet och korta stubin gör att det kan gå ganska hett till här hemma, men för det mesta har vi det rätt så härligt.

Älskade barn.

Tjoho...

Helgen kickar igång med - tröttheten from hell. En veckas hårt arbete, alltför lite sömn trots att jag på allvar försöker gå och lägga mig i tid och en 3-åring som ibland är ganska krävande gör att denna afton inte går i festlighetens tecken. Eller när gör den förresten det?

Sitter och tomsurfar och letar möjliga julklappar till S. Det svåra är inte att hitta några, utan snarare hur vi ska kunna begränsa oss... Det finns ju så mycket fint och roligt. Hur som haver. Min man har erbjudit sig att ta båda morgonpassen här hemma, så att jag ska få vila upp mig lite. Tror att han är rätt så less på att jag sitter och gäspar och är på halvtaskigt humör, så förhoppningsvis blir det bättre med lite sömn. God natt.

En helt vanlig tisdag

Idag har jag jobbat 8-17.30. Känner mig lite småmör såhär på kvällskvisten. Inte ett skit har jag presterat sedan jag kom hem. Förutom det mest nödvändiga då förstås. Tänker på att vi borde fundera lite på det här med julen. Julklappar till exempel. Det är tydligen dags snart. Fick lite småångest då jag pratade med en kompis på telefon och hon berättade att de i princip är klara med alla inköp. Ska ta tag i det senare i veckan tror jag.

Igår pratade jag med en kär gammal vän som kommer hem med sin familj till jul. Hon undrade vad som händer på annandagen. Ingen aning. Har heller ingen aning om det är några fler som har tänkt att bege sig norrut. Det hoppas jag. I så fall hoppas jag också att vi kan ses. Jag saknar mina gamla polare. Jättemycket.

Pasta, jobb och småkryp

I kväll var det inte så tungt på mitt måndagsjobb. En gång per termin går vi ut tillsammans med ungdomarna och äter. I kväll var det dags igen och denna gång tyckte jag att jag var lite duktig och valde bort pizzan till förmån för en trevlig pastarätt. Den var nog inte så nyttig heller, om jag säger som så. Gott var det i all fall.

Veckan har startat med en rasande fart. Jobbar som lärare hela veckan och fyller upp med några timmar på fritids vissa eftermiddagar. Det är fortfarande roligt att jobba och känna delaktighet. Så klart blir jag också less ibland, men i det stora hela är det en positiv känsla som håller i sig. Men jag ska inte sticka under stol med att det ska bli skönt med lite ledighet under jul. Det är inte helt klart än om jag ska jobba några av mellandagarna.

Just det ja. En sak som är ganska oangenämt med mitt jobb är alla sjukdomar. Den här årstiden är det främst magsjuka och löss som härjar, men också andra typer av virus. Jag är helt manisk på att hålla bra handhygien och jag hoppas det kan hjälpa mig en bit på vägen.

Uppladdning inför jul

Innan första advent dricks det varken julmust eller glögg hemma hos oss. Inte heller fikas det pepparkakor eller annat som hör julen till. I år var första gången som jag redan på fredagen innan advent tog fram lite julsaker. Det var för att avleda Svante från något som jag föreslog att vi skulle hämta lådan från källaren. Han blev ju eld och lågor och jag kunde inte låta bli att ljusa upp lite här hemma.

Nu däremot går det inte att hejda mig. Julen nalkas vilket får som följd att saffransbullar värms titt som tätt, julmust brusar i glasen och skumtomtar får fylla min mage kväll efter kväll. Var ska det här sluta? Jag kommer förmodligen att bli fetare än någonsin. Jag kan liksom inte hejda mig själv. Efter jul däremot, då ska jag ta tag i kaggen!

Lördagsbestyr

I eftermiddags fick jag ett nytt bakryck och satte en saffransdeg. Min ursprungliga plan var att följa mammas recept och göra bullar med smör- och mandelmassfyllning, men jag ändrade mig och gjorde i stället en ny variant av mina långpannebullar. Det blev riktigt lyckat. Hoppas nu bara att vi får fikabesök, annars kommer mina kroppsmått att anta helt nya dimensioner.

Svante brukar ha för vana att vakna ungefär 06.15 vilket vi så klart tycker är fruktansvärt jobbigt. Något som är än mer jobbigt är att detta numera har ändrats till 05.45. Kvart i sex med andra ord. Det är vidrigt. Han låter oss heller inte vara. Det är det ena med det tredje som han behöver hjälp med. Toalettbesök, välling, volymen på teven för att nämna några. Listan kan göras lång. Lördagar är det min morgon att kliva upp och nu känns min kropp fullständigt blytung. Frånvaron av nappen har i alla fall gått superbra än så länge. Det märks på honom att han är stolt. Hoppas att känslan håller i sig.

Nappen

Vi hade tänkt att Svante skulle sluta med napp när han blev tre år. Så blev det inte. Av lite olika anledningar har vi låtit honom fortsätta och det har känts som ett stort projekt att avveckla. Så klart har vi tagit upp det lite nu och då, men nappen och snutten är hans älsklingar och ibland vår räddning då vi har velat att han ska varva ner lite.

Gårdagens tungincident innebar bland annat att det gjorde för ont för honom att använda den och således somnade han utan. Idag bestämde han sig för att han ville åka till BH och lämna nappen och få en leksak i utbyte. Han var hur bestämd som helst när jag hämtade honom och sagt och gjort så tog vi bilen och lämnade in till "napptrollet". Det var jag som stod för den sentimentala delen. Helt och fullt. Svante var nämligen helt obekymrad och fullt fokuserad på att hitta en lämplig present i stället. Här hemma blev det dock lite svårt. -Jag ångrar mig. Var är mina reservnappar? Jag ångrar mig verkligen. Helt förvånande godtog han när vi sa att det inte fanns någon och somnade sedan sött i sin säng på fem minuter. Vi fattar ingenting. Mycket troligt blir det bakslag på detta, men han har förvånat oss förr när han väl har bestämt sig för något. Sluta med blöja är ett anant exempel. Envishet är både positivt och negativt.

En klassiker

Idag fastnade Svante med tungan på en stolpe ute på gården när vi var på väg från bilen. Jag hade inte sett något alls och hörde bara att han skrek till. Han tog sig loss själv och det började blöda ur munnen samtidigt som han skrek och skrek. Stackarn. Han var alldeles blodig runt munnen och blev såklart förskräckt då han såg sin egen spegelbild i hisspegeln. Jag minns själv när jag som liten hade gjort precis samma sak. Han har stundtals haft ont och haft svårt och äta. Ja, han lär inte göra om det igen, skulle jag tro.

Skaldjursjacka

Jag kom på här för en stund sedan att det är friluftsdag med skolan i morgon. Än en gång slås jag av hur otroligt dåligt utrustad med kläder och annat när det kommer till den här typen av aktiviteter. Jag är sjukt snål när det gäller sånt här. Varför köper jag bara inte en bra skaljacka så slipper jag stressen? Eller skaldjursjacka, som min mamma brukar säga. Det är ju inte bara en gång per år jag skulle ha nytta av bra utekläder. Det skulle kunna gynna mig åtminstone ett par gånger i veckan. Men det är bara det att jag behöver en ny vinterjacka också. Gärna lite nya skor också, eftersom jag återställt de jag köpte för ett par veckor sedan. Fjolårsmössan känns trist också. Fast nu känns det som att det är så fruktansvärt mycket att jag inte vet i vilken ände jag ska börja. Herregud, vilka bekymmer.

Tröttheten

Idag har jag jobbat 8-21 med en timmes paus plus lunchrast. Känner mig rätt så mör nu. Känner mig samtidigt glad över att E är hemma igen efter en lyckad resa. Jag har inte träffat Svante sen i morse då jag lämnade honom på förskolan iklädd sina nya polistofflor. Det var inte mitt förstahandsval av motiv, men däremot Svantes. Det borde således öka chanserna att han faktiskt använder dom också. Nu ska jag försöka ladda om inför i morgon då det också blir en lång arbetsdag.

Första advent 2010

Det har varit lugnare idag, även om jag tycker att läget är lite labilt. Första advent är här och vi har myst på i fulla drag. Vi har kompletterat med lite mer pynt och hunnit med fika hemma hos mina föräldrar. Där fick jag också en förtidig julklapp av min yngsta syster. Snyggaste julstjärnan. Vilken överraskning! Fasen vad glad jag blev eftersom jag länge varit sugen på just den, men är för snål för att slå till. Var till och med runt på stan igår och letade plagiat, utan framgång. Nu är allt packat och klart inför i morgon. Fullspäckad vecka som vanligt. Om ungefär en timme beräknas mannen vara tillbaka från sitt äventyr. Det ska bli skönt med lite avlastning. Good night.

Pyntat

Denna helg är det bara jag och mini hemma. Min kille har åkt till Malmö för att hälsa på gamla kompisar. Vi har pyntat här hemma och det blev ganska mysigt, men någon julstämning finns inte för fem öre, än. Det känns viktigt att börja skapa egna traditioner här hemma kring jul. Svante har varit väldigt engagerad och tycker att det blir fint. Vi är dock inte riktigt överens, då han tycker att alla julsaker borde stå inne på hans rum. Snön fullkomligen vräker ner och det är fint och så ute, men det finns ju viss risk för att jag kommer att bli sjukt less innan detta är över.

Annars har det varit en rätt så jobbig dag. Inte riktigt som jag hade tänkt mig med andra ord. Vi har bråkat mer än någonsin och det var länge sedan jag kände mig så provocerad som jag gjorde idag. Usch vad trist det är. Jag fattar inte att han kan reta upp mig som han gör ibland. Fast det är väl ingen nyhet, att ens barn kan driva en till vansinne ibland. Svante vet precis vilka knappar han ska trycka på. Vi blev i alla fall sams innan han somnade. Nu ser jag fram emot morgondagen som förhoppningsvis blir lite lugnare. Första advent.

Mammi

Idag hämtade jag lillis tidigt från förskolan. Vi åkte hem och bakade både chokladmuffins och kolakakor. Lika bra att börja bygga upp fikalagret inför julen. Svante älskar att baka och han har blivit riktigt duktig på att hjälpa till. Knäcker ägg, mäter mjöl och ställer ut formar på plåten som värsta bagaren.

Mindre trevligt avslut blev det på denna dag när jag skulle iväg på möte efter middagen. Han hatar att jag åker hemifrån på kvällen. Varje måndag utspelar sig denna kamp här hemma när jag ska iväg. Han klänger vid mitt ben, skriker, gråter osv. Det går så klart över ganska snabbt efter att jag har gått, men känslan inom mig sitter ändå kvar. Olustigt känns det. Olustigt för att han blir så fruktansvärt olycklig för att jag ska bort några timmar. Jag hatar att lämna honom så förtvivlad. Han är fruktansvärt mammig just nu. Vet inte om jag ska bejaka detta, eller hur vi ska göra för att mildra? Det kanske är en fas... I så fall känns den väldigt ihållande.

Toppenfredag

Slutade tidigt idag, så jag åkte direkt och hämtade knappen. Vidare ner på stan för att gå på mysigt café och äta holländsk chokladtårta med ett berg av grädde. Vi har också hunnit med lite shopping. Främst lite nya "finkläder" till Svante eftersom han vuxit ur de gamla och dessutom varit väldigt sugen på en slips sedan han inspirerats av gulliga kompisen. Efter det mötte vi upp fina vänner på biblioteket. Vi konstaterade att barnen har blivit stora nu, eftersom vi vuxna kunde sitta i lugn och ro och prata en stund medan de små satt och bläddrade i varsin bok. Sedan mötte vi upp E och gick och åt pizzabuffé tillsammans. Stadsbesöket rundades av med att gå förbi ljusfestivalen som gick av stapeln i kväll. Supermysigt. Nu håller de för fullt på med nattningen och jag ska ta mig ett glas vin och titta på Idol. Sweet!

Lite depp och lite pepp

Det känns som att jag har varit småförkyld hela hösten. Inget allvarligt, utan lite halsont nu och då, täppt näsa och lite hosta. Irriterande lite. Nu är det dags för en sväng till och jag önskar att det kan komma rejält nu och förhoppningsvis bli bra sen. Fast jag antar att det är så här när man jobbar med barn. Även om det är skolbarn och man kan tycka att de borde veta bättre än att hosta och nysa en i ansiktet, så är det helt hopplöst. Usch vad less jag är!

Ute är det redan vargavinterkallt och man kan ju undra var det här ska sluta? Minus 17 var det i morse och även om det blev betydligt mildare under dagen har det känts sådär isigt kallt. Fuktigt på nåt vis. Snart är det i all fall december och i år längtar jag extra mycket. Det ska bli så mysigt att få julpyssla och göra fint här hemma. Nu är det bestämt att vi stannar hemma i år igen. Skönt. Inget tjafs. Inga långa diskussioner. Ingen ångest. Frid och fröjd. Halleluja!

Jobbstatus

Nu har snart halva veckan gått. Igen. Det är inte klokt vad fort tiden går. Extra fort nu när jag jobbar så pass som jag gör. Alla dagar i veckan för att vara mer exakt. Det är svinkul. Jag har fått lite av mitt liv tillbaka eller hur jag nu ska uttrycka det. När jag tittar i backspegeln inser jag att jag inte har mått så bra som jag gör nu på ganska länge. Hoppas det håller i sig.

Vinterkänningar

Idag är det Svantes dopdag. Detta blev vi påminda om då det för några dagar sedan med posten kom en gratulation från kyrkan. Svante själv var något bekymrad över det hela då jag nämnde detta för honom i morse. -Men vad ska jag göra? Ska jag sitta på en särskild stol, eller (typ födelsdagsstol på förskolan)? Kommer jag att få vatten på huvudet? Jag vill nog inte ha den här dagen. Ganska gulliga funderingar.

Annars har vi det rätt så bra här i snöyran. Otroligt vad mycket det har kommit. Härligt på något sätt, även om tanken på att det ska vara såhär i ett halvår känns rätt så tung. Men men, nu har vi valt att bo här och ordentliga vintrar är, enligt mig, ändå att föredra. Nu är i alla fall Svantes vinterutrustning i princip färdig. En snabbis på pop efter jobbet idag med nya handskar och mössa innebär att det bara är ulloverallen som saknas. För egen del saknar jag en jacka. Jag kan inte bestämma mig för om jag ska satsa på en ny dunjacka eller inte. Svåra beslut. Javisst!

Ledighet

Nu ska jag vara ledig i dagarna tre tillsammans med min son. Det känns som en välbehövlig mitt-i-terminen-vila. Jag har gått och dragit på något segt virus nu ett par veckor och "vila" är nog precis vad jag behöver. S är hostig och har varit hes ett par dagar, så lite ledighet kommer att göra honom gott också.

Vi har absolut ingenting inplanerat. Kanske går vi på café. Eller till biblioteket och lånar nya böcker. Har jag tur vill någon träffas. Det ger sig. Det känns hur som helst supermysigt. Hoppas i alla fall att ledigheten kan börja med en någotsånär human uppstigningstid. 05.30 är inte humant. Inte i min värld i alla fall.

Nytt frisörbesök

I torsdags tog jag mod till mig igen och ringde till frisören som hade misslyckats med mitt hår för några veckor sedan. Färgen hade nämligen blivit än mer "guldig" och den nya utväxten förfärlig i förhållande till det gula. Idag har jag varit där igen och suttit och kallpratat med denna människa i ca 1,5 timme. Hon är trevlig och så, men något mer besök till henne kommer det definitivt inte att bli. Fast det lät på henne som att hon trodde det. Konstigt, efter allt som har varit. Lite känner jag mig som en gnällspik. Hade det inte varit för att det blev så förbannat dyrt kanske jag hade låtit det bero. Jaja, nu är det gjort och det ser lite bättre ut. Jag kommer inte att svika min ordinarie frisör på länge. Det lovar jag mig själv.

Det där med sömnen

Alltså. Jag är så sjukt trött på att vakna tidigt på morgonen. Eller rättare sagt att S vaknar okristligt tidigt och väcker mig med sitt gosande och jag kan omöjligen somna om så länge som han är vaken. Och det är han. Han vaknar tidigt och somnar inte om igen. I morse visade klockan 05.40 (alltså 04.40 om det varit sommartid). Det har varit illa en period, men nu är det riktigt illa. Han är inne i någon period nu och så pass rutinerad förälder är jag nu att jag vet att det är övergående, även om det inte känns så nu.

Lugn lördag

Idag har jag förvånat mig själv genom att köpa tre par nya skor. Två av de par som jag använder både till vardags och på jobbet har gått sönder, så det var hög tid att göra något åt det. Ett par jobbskor typ gore-tex, ett par bruna halvhöga höstskor och ett par svarta curlingkängor att möta en eventuell vargavinter i. Jag måste nog återställa minst ett par.

Annars har helgen startat lugnt. Vi är lite småkrassliga här hemma. S är hes och snorig, E allmänt småtrött och jag blir inte av med min långdragna hosta. Det ska bli härligt med lite ledighet nästa vecka.

Stopp i lagens namn

Fyndade denna stoppskylt till Svante idag på en av leksaksaffärerna som hade utförsäljning med 70 procents rabatt. Han har använt den hur mycket som helst redan. Han har försökt få respons med skylten i parkeringshuset, i matvarubutiken och framför allt här hemma. "Fota inte mig mer mamma. Jag säger STOPP- Stopp i lagens namn. Lyssna på mig!"

Förskolan firade födelsedag idag och givetvis var det otänkbart att gå dit utan att ta finkläder på. Jag försökte tona ner det hela, men han var mycket bestämd i frågan. "Det är ju faktiskt kalas!"

Mitt lilla hjärta

Nya utmaningar

Jag kan inte fatta att ännu en vecka är bakom oss. Halva terminen har gått men fortfarande känns det som att jag är i startgroparna efter semestern. Veckan som gått har varit intensiv men bra. Ute har det snöat och det ligger fortfarande kvar några centimeter så i förmiddags var det premiär för pulkan. Svante tyckte det var underbart!

I morgon är det fotografering på förskolan, men Svante har bestämt sig för att inte vara med. Vi får väl se. Han är inne i en period nu som innebär mycket envishet, tvärtemot och svårt för att lyssna. Vissa kallar det visst för trots, andra för utvecklingsfas. What ever. Det är påfrestande för tålamodet i vilket fall som helst och varje kväll när han somnat känner jag mig trött och urlakad. Fast emellan åt är han ljuvlig. Rolig, påhittig och underfundig. Det händer verkligen mycket nu.

Vi har också tid på bilbesiktningen i morgon. I och med att avgassystemet är bytt håller jag tummarna för att det återigen ska gå vägen. Lite pirrigt är det nog ändå. Fast, å andra sidan, vi kör ju Toyota så enligt statistiken borde det gå bra. Håll tummarna!

Ny väska

På Svantes förskola är det mycket populärt med Blixten Mc Queen. Vi har aldrig sett filmen här hemma, men Svante har hakat på den där trenden och pratat mycket om denna bil och om hur gärna, väldigt gärna, skulle vilja ha Blixtenkläder och andra attiraljer. Vi föräldrar har väl inte riktigt varit lika entusiastiska om jag ska vara ärlig. Kalsonger har vi gått med på att köpa och en liten leksaksbil, men sen har det tagit stopp. Igår kom mormor på besök och hade med sig en present från Turkiet. En axelremsväska med denna Blixten på. Så stolt har jag väl aldrig sett Svante visa upp någonting förut, som i morse på förskolan, när han med väskan på axeln högt deklarerade för kompisarna att han nu också hade fått en blixtenväska. Han var så himla nöjd.

En fin dag

Förra sommaren gick avgasröret på bilskrället sönder. Min man trodde att han hade lagat detta innan semestern (ett år efter alltså) men redan ute på parkeringen kunde jag konstatera att så inte var fallet. Nu äntligen är det fixat av några som kan det här med bilar och Toyan spinner åter som en nöjd liten katt. Passar ju bra eftersom det är dags för besök på bilprovningen inom kort.

Det har varit en fin dag idag. Kyligt men soligt. Vi har träffat fina vänner och Svante somnade nöjd i sin lilla säng. Nu sitter jag i soffan med ett glas vin och njuter av tystnaden. Munnen går verkligen i ett på honom, från det han stiger upp tills han somnar. Konstant. Snart kommer han nog yrvaken ut från sitt rum och vinglar förbi mig i soffan och lägger sig i vår säng. Det är det mysigaste.

Mitt i veckan

Idag efter jobb och förskola har vi varit på kalas och firat ett litet troll som fyller tre år. Hurra hurra hurra! Det var alltför länge sedan vi sågs och som vanligt var det mysigt och alldeles för gott fika... Svante var så trött i bilen på väg hem, så det var bara sekunder från att han somnade i bilen. Lilla människan. Tunga dagar för honom.

Min sambo är som vanligt på jobbet, fastän klockan är mycket. Jag känner mig ganska less på att sitta här i soffan och glo. Det är ensamt.

Lekstunder

Svante har börjat leka på egen hand. Visst vill han helst att vi ska leka med honom, men mer och mer försvinner han in i sin egen fantasivärld och kan leka ganska länge på egen hand. Fordonen har en central plats i lekarna. Det kan vara brandkårslekar, byggarbetsplats, parkeringshus, vägarbete för att nämna några. Det är ganska kul att beskåda hur han radar upp allt i en speciell ordning och gud nåde den som ändrar eller flyttar något.

Kvällsarbete

I kväll har jag jobbat i princip hela kvällen. Jag har läst på om varför träden egentligen ändrar färg och tappar sina löv på hösten. Sen gäller det att omvandla denna kunskap till något begripligt för en sjuåring. Jag kan numera också en hel del om igelkottar. Jag har också fått klart för mig på vilket sätt addition och subtraktion hör ihop. Frågan är bara hur jag ska förmedla det till småkottarna? Diskbänken här hemma har fått agera målarbord och jag har laborerat med färger i olika tekniker. Avslutningsvis har jag förberett en engelskalektion. Det är mycket man ska kunna minsann för att undervisa i år 1. Inget snack om den saken.

Plötsligt händer det

Idag när jag något stressad sprang in på förskolan för att hinna hämta liten innan mellis, ställdes det fram stora fat med nyvärmda kanelbullar på borden. Till mig hällde dom upp en stor mugg med kaffe och jag välkomnades också till bords. Den typen av initiativ uppskattas väldigt mycket av mig.

När vi kom hem var jag fylld av ny energi och satte själv en bulldeg. Helt otippat. Dammsuga hann jag också med. Det gäller att ta vara på tillfällena. I vanliga fall är jag en slapp sill som knappt orkar ordna middag på veckorna. I övrigt är veckan fylld med jobb och förskola för vår del. Inte är det mycket annat som händer just under veckorna.

I helgen besökte vi återigen simhallen. Vanligtvis brukar vi vara där på förmiddagen, men den här gången blev det senare. Det var vidrigt mycket folk där. Både jag och E fick panikkänning. Aldrig mer. Vi har också varit "till skogs" som Svante säger. En härlig helg med andra ord. Kanske därför energin var på topp idag.

Frisörföljetongen

I måndags gick jag tillbaka till frisören eftersom hon hade misslyckats med färgen och dessutom hade tagit 350 kr extra betalt för något som hon kallade "glansbehandling". Det värsta var att hon applicerade den där "glansbehandlingen" efter att hon hade sköljt ur färgen och inte var riktigt nöjd med resultatet. Den var alltså till för att försöka dämpa den rödaktiga färg som hårrötterna nu antagit. Frågan jag ställde var således om jag skulle behöva betala pga att hon inte lyckades med färgen första gången? Hon försökte låta myndig och berättade då att det kan tillkomma extra behandlingar när man färgar håret. Fast, varför ska jag måsta betala för att hon misslyckas? Är det rimligt? Hon gav sig inte heller, utan erbjöd sig att försöka snygga till den orangea utväxten. Jag ringde och tackade nej igår för att jag inte hade tid att sitta ytterligare två timmar i den där stolen och dessutom behöva sitta och snicksnacka med någon som jag ifrågasatt ganska skarpt. Nästan 2000 kr fattigare och ändå inte nöjd. Behöver jag säga att jag aldrig mer kommer att sätta min fot på den där salongen?

Jaha, just det ja

"Mamma, så här fäller arbetarna upp lurarna när dom ska prata med varandra. Sen faller dom ner dom igen". Svante har stenkoll på vad som gäller på ett bygge. Inte så konstigt med tanke på att vi har ett runt knuten.

Page

Det blev en klassisk page för mig idag. Helt otippat. Känns lite moget faktiskt. Färgen blev bra. På längderna i alla fall. Utväxten däremot- inte bra. Det är orange. Måste nog dessvärre gå tillbaka och visa upp eländet. Jobbigt. Mycket jobbigt.

Trist lördag

Svante vaknade 06.15 i morse. Detta får ju som följd att morgnarna blir jobbiga eftersom han förstås är jättetrött och grinig. Mitt tålamod och humör blir såklart heller inte det bästa. Vi har redan haft några dispyter på morgonen och det är det värsta av sätten att börja dagen på. Morgonens huvudbryderi är annars om jag ska köpa vanliga fodrade gummistövlar eller sk allväderstövlar till lilla hertigen? Han vill ha ett par rosa.

Dessutom är jag i stort behov av en klippning och färgning då en motorväg nu befinner sig mitt på huvudet i kontrast till det annars vita håret. Barnen på skolan påpekar nästan dagligen du har ju både mörkt och ljust hår. Alltså jättemörkt där uppe också ljust där nere. Varför har du så? Det är dock inte så lätt att hitta en klipptid som passar. Idag har jag tänkt att chansa och åka ner till en drop-in frisör nere på stan. Helst vill jag gå till min vanliga, men det verkar kört inom de närmaste veckorna och det går bara inte. Typiskt mig att inte ha någon som helst framförhållning i denna fråga.

Snart helg igen

Ikväll har jag slagit till och beställt två tunikor på postorder (heter det så nuförtiden?) vilket inte alls hör till vanligheten. Minns när jag var liten och mamma hade skickat efter lite kläder från Ellos. Vilken fest det var när paketet äntligen kom. Hoppas på samma glädjeyra denna gång.

Svante fick gå till förskolan i morse. Han har varit fri från hostan under natten och tack och lov har vi alla sovit utan avbrott ända till 6.30 i morse. Tänk att vi fick ett så morgontidigt barn. Båda föräldrarna är nämligen morgontröttisar av värsta sorten, så det är ett under att vi får det här att gå ihop. Fast när man inte har något val, så är det väl bara att mer eller mindre acceptera. Tack och lov är nätterna för det mesta bra, men så får han såna här svackor då han kan ligga vaken och filosofera under en längre stund.

Hur som haver känns det riktigt kul att Idol är igång igen. Jag älskar nämligen Idol och längtar tills fredagsfinalerna drar igång på allvar. Teven på hög volym, fylld godisskål och ett gott vin i glaset. Shit vilken fredagsstämning! Tjoho!

Minnen

Vaknade klockan fem i morse eftersom Svante hostade nå vansinnigt. Stackarn. Dessutom var han "vansinnigt vrålhungrig" som han själv uttryckte det. Han har fått vara hemma med mormor och morfar idag. De hade plockat fram vårt gamla dockhus som min morfar byggde till oss på 80-talet. Det är stort och rejält med fyra rum. Dessutom har han snickrat massor med möbler till. Hörnskåp, bord, stolar, för att nämna några. Det är otroligt fina saker som man ser att han lagt ner mycket möda på. Mormor har sytt gardiner och tapetserat, vävt små mattor och gjort fint. Då, när vi var små, ville vi hellre ha ett sånt där fabriksgjort med plastiga möbler och tunna väggar. Idag är jag otroligt glad att det inte blev så.

Natten får utvisa hur morgondagen ser ut för vår del. Om hostan återkommer och han ligger vaken flera timmar, måste det såklart bli VAB i morgon. Nu ska jag lägga mig och läsa slutet på Joyce Carol Oates Blond. Oerhört bra bok. Lästips!

Det är mycket nu...

Gudars vad jag jobbar mycket nuförtiden. Det är jättekul och jag känner mig gladare än på länge. Tänk vad det gör mycket, att få komma sig ut och träffa arbetskamrater, dricka kaffe tillsammans och känna att man gör något vettigt av tiden. Just nu älskar jag att jobba. Om några veckor börjar det väl bli uppförsbacke igen, men jag njuter så länge det bara går. Lilltroll har ju såklart fått längre dagar och fulla veckor. Medaljens baksida. Dessutom har han slutat sova på dagarna, så för honom är det lite kämpigt nu. Men det går bra och han är vid gott mod. Sover dåligt om nätterna gör han dock för tillfället och hela familjen blir påverkade. Titt som tätt har han vakenstunder mitt i natten på ca 1,5 timme. Då kan jag verkligen hålla mig för skratt. För mitt problem är att jag inte kan sova när han är vaken. Det har jag aldrig klarat. Dessutom har jag svårt att ta mig i säng på kvällarna. På tal om det. Godnatt.

Min stora pojke

Bling bling

Idag åkte mina killar ut i skogen för att kolla om de hittade någon svamp. Under tiden städade jag köket, från topp till tå. Jag är jävligt duktig på att sitta på arslet i soffan och spana in och fundera över allt som skulle behöva göras här hemma, men desto sämre på att utföra. Jag är oerhört mån om att det ska vara ordning och struktur, men jag har stora problem med att klara av att hålla det så. Jag får stresskänslor av den här typen av problem. Jag mår dåligt av att tänka på hur det ser ut inne skåp och annat. Utanför kan det se hyfsat bra ut, men inuti, oj oj oj. Så när jag nu suttit kväll efter kväll här i soffan (som än så länge inte har någon nedsutten grop) och konstaterat att köket skulle behöva sig en rejäl omgång, kan jag nu känna mig grymt nöjd över att jag också har utfört detta. Klapp på axeln. Knäskurade golv och skinande kyl/frys. Dubbelklapp.

Lilla fröet

Före

Efter

Prinsfrisyren har fått lämna plats för en ny kortklippt variant. Den här gången gjorde jag det själv och sparade således in 380 kr. Det är nämligen vad det kostar att klippa sitt barn hos en vanlig frisör på stan. Om man väljer att klippa sitt barn i en "timmerstuga" något norr om stan kommer man undan lite billigare. Fast det var inte värt det. Mest värt är när det går att göra själv och man kommer undan med att muta barnet med en chokladbit.

Yrkesval?

-När jag blir stor ska jag bli en brandkår, mamma.

-Kanske blir jag en aneblansförare (ambulans).

-Eller kanske en polis. Får man låna en polisbil då?

-Jag ska nog bli renhållningsarbetare och köra sopbil. Då måste man också gå i träningsskola först.

-Jag ska nog bli busschaufför. Då ska jag köra ettans buss.

-Jag ska köpa en gul traktor. Sen när jag blir stor. Sen kan jag sälja den och börja köra grävmaskin i stället.

Ganska insnöad på stora fordon. Ganska jobbigt. Det kanske är en fas?

Soliga tankar

Fasen vad härligt det är med det fina soliga vädret som kom helt från ingenstans. Jag har känt mig helt deppig av att det så plötsligt blev kalla höstiga vindar hos oss. Men nu är det uppemot 20 grader och strålande sol. Kan man energiladda på ett bättre sätt än detta inför det som komma skall? Dagar som dessa är det inte helt fel att ha ett jobb som innebär att jag dessutom får möjlighet att njuta av det på riktigt.

Skön helg

Ny vecka-nya tag. Det är rent på golven här hemma, tvättkorgen någorlunda tom och veckans matsedel bestämd. Även denna vecka är jag fullbokad, vilket känns toppen. Det som känns mindre bra är Svantes långa dagar om vi inte lyckas lösa det på något vettigt sätt. Hoppas att mormor kan hjälpa oss.

Annars har det varit en lugn helg. Kort stadsbesök, lekpark och kompishäng är väl ungefär vad som har hänt. Skönt med tanke på att vi de senaste helgerna haft häcken full. Jag har också lyckats klippa Svantes hår i kväll. Jag är inte direkt någon stjärnfrisör och att dessutom få till det på en relativt ovillig treåring gör inte det hela lättare. En sida går väl an, men att sedan få till den andra ungefär likadant är inte alls lätt. Det blev i alla fall okej och egentligen spelar det ju ingen roll för han är ju supergullig hur som.

Nu ska jag hoppa in i duschen, plocka undan leksaker, packa väskan ta fram kläder inför morgondagen. Sen är det bums i säng!

Det nya

Herregud så slut jag är i kväll. Den här veckan jobbar jag som lärare i en etta plus att jag efter skoldagens slut går över på fritids och fortsätter ett par timmar där också. I själva verket är det inte mer än ca åtta timmar per dag, men att vara i barngrupp konstant under en hel dag gör att min hjärna i kväll känns helt jävla urblåst. Men roligt är det. Det är tusen gånger roligare att jobba som lärare än som fritidspedagog. Faktiskt så känner jag mig lite peppad igen. Det kanske är min grej ändå? Nu ska jag sätta mig ner och finslipa på det sista inför morgondagen.

Vardag

Jaha, nu sitter vi här med familjekalendern framför oss igen och plötsligt blev det väldigt mycket vardag i vår familj. Förra veckan blev ju inte riktigt som jag hade tänkt med sjukdomar och planering inför stor fest (mina föräldrars) så det här med vardagen knackade liksom aldrig riktigt på. Även i höst kör vi på med matplanering. En vecka i taget räcker för vår del. Problemet är bara vad som ska ätas. Vet att det inte bara är svårt för oss, så varför är vi inte duktigare på att dela med oss i vårt gäng? Alltid kan det ge lite inspiration. Ska försöka styra upp något slags matforum tror jag. Nu ska jag ladda för ny arbetsvecka med fyllda dagar. Tjing!

Terminstart

Nu har jag varit sjuk i tre dygn i form av någon slags magåkomma som jag inte känner igen från tidigare. Feber har varit en av huvudingredienserna liksom illamående och dålig mage. Fy sjutton vilken start på terminen. Jag som hade planerat att fixa och dona här hemma. Sortera kläder, göra matlista, märka nya kläder osv. Starta på plus helt enkelt. Det blev inte så. Det blev inget gjort och jag ligger redan lite på minus.

Gick i alla fall med Svante till förskolan i måndags. Lite förväntansfull var han allt, även om han i förbifarten sa att det var "en skruttig förskola som vi ska köra till återvinningsstationen med". Sen kröp det fram att han inte var sugen på att sova där något mer, utan i stället vara med på läsvilan efter lunch. Vi får se om han orkar det fortsättningsvis, men det har i alla fall fungerat bra än så länge. Idag har han varit hemma tillsammans med mig eftersom han har blivit förkyld. Det rinner som en kran ur näsan och hostan är hemsk. Två dagar hann han vara på förskolan. Tydligen är det något som går. Inte heller det känns ju som den optimala starten på terminen. Men men, vad göra?

Däremot har det börja lösa sig för mig på jobbfronten. Thank god! Jag har äntligen blivit schemalagd på skolan där jag jobbat mer eller mindre i över ett års tid. 60 procent har dom lyckats få ihop och det känns riktigt bra. Troligtvis kommer det att bli mer tid därtill så förhoppningsvis blir det uppemot 75 procent. Inte heller min jobbstart blev ju riktigt optimal. Jag kommer i alla fall att jobba både på fritids och som lärare och ansvara för engelska och bild. Kul kul. Svante är ju dock den som kommer att bli "lidande" i form av längre dagar på förskolan, men vi ska försöka ordna det på något bra sätt.

Även om starten på hösten inte varit optimal, kan det ju bara bli bättre. Jag är riktigt glad över det här med jobbet och förhoppningsvis kan detta leda till att livet i övrigt också kommer att ta en vändning. Det känns så.

Kaffet

Gud vad jobbigt. Kaffet är slut. Om jag ska få min obligatoriska kopp i morgon bitti så är det jag som måste bege mig till affären. Förr om åren, innan jag fick barn, drack jag sällan eller aldrig kaffe hemma på morgonen. Det är inte ett tänkbart alternativ nuförtiden. Till och med Svante accepterar och förstår att detta är icke ruckbart. Med andra ord är det bara att bege sig ut i den kyliga aftonen.

Sista semesterveckan

Här hemma softar vi på fortfarande. Sista veckan på årets ledighet är här och såklart känns det vemodigt att lämna det härliga som varit. Vi är mer sammansvetsade än någonsin jag och lilla palten och det känns svårt att lämna honom ifrån mig. Åtta veckors ledighet tillsammans, dag som natt. Vi har sista veckan varit till havet några gånger och badat. Äntligen har det lossnat för lilleman och han badar som aldrig förr. Det är en fröjd att se hans lilla kropp skutta omkring i vattnet och på stranden. Jag har lovat mig själv att vi ska vara duktiga på att besöka simhallen under hösten.

Det är en tung period som väntar för min del nu. Ny termin innebär alltid nya utmaningar och frågetecken som ska rätas ut. Jag har i alla fall tagit mod till mig och försökt få till stånd någon form av förändring i min ohållbara arbetssituation. Vi får se om det leder till något. Jag hoppas verkligen på det. Jag lär återkomma i ämnet.

Dagens sötnosar

Farmor

Nu har det blivit augusti. Vi har varit och firat min farmor som fyllde 98 år. Nittioåtta. Det är sjukt gammalt. Snart 100. Tänk om hon blir så gammal. Vi har alltid skämtat om det, bara för att hon rent fysiskt är så stark. Hon har kämpat sig tillbaka från brutna lårbenshöfter och stukade fötter, spricka i handleden för att nämna några. Hon gör sina övningar och bestämmer sig för att bli bra helt enkelt. Hon är så fin min gamla farmor, alltid välklädd och brydd om hur hon ser ut inför andra. En tjusig dam minsann. Tyvärr är hennes minne sedan länge dåligt och likaså hennes hörsel. Men hon blir glad när vi kommer och vi har alltid en mysig stund ihop. Hon är en kvinna med lite riv, ingen man sätter sig på i första taget. Hon är min "falle" och jag älskar henne.

Gråmulet

Dagarna rullar på. Igår åkte mellansystern med man och hund tillbaka till Stockholm och på torsdag åker den yngsta. Det värker i mitt bröst när jag tänker på att vi återigen ska vara ifrån varandra. Vi står varandra väldigt nära och jag saknar dom mest hela tiden.

Nästa vecka ska jag jobba. Mitt i sommarledigheten. Det känns inte bra. Inte alls bra, men vad gör man. Det är bara att tacka och vara tacksam. Snart är det igång igen. Jakten på jobb. Känslan av att inte höra hemma. Ovissheten. En termin till ger jag det. Då har det gått två år sedan jag började jobba som lärarvikarie. Det måste bli en förändring. Jag har hösten på mig. Vad det blir det har jag ingen aning om, men något nytt måste hända. Detta är inte hållbart. Min jobbsituation är definitivt inte hållbar. Punkt slut!

Semester 2010

Nu är vi tillbaka igen efter en härlig semestertrip nere i Småland och Östergötland. Inga ormar syntes till i år och heller inga fästingar. Däremot fick jag ett getingstick på armen som fortfarande är svullet och rött. Svante älskar livet på landet och att träffa andra halvan av släkten. Det gör jag också för den delen. Det har varit fantastiskt väder och vi har hunnit med både båtturer och strandhäng. God mat och umgänge står alltid på agendan när vi ses. Det är alltid lika vemodigt att lämna, men skönt när vi väl är hemma efter lång bilresa. Svante har varit otroligt duktig. Inte ett enda gnäll och vi har kört ungefär 200 mil totalt. Det imponerar på mig.

Utflykt till Torrö

Härligt på klipporna

Besök utanför dasset.

Hemma hos farmor och farfar.

Bad hos kusinerna i deras enorma "pool"

Helg igen

Om drygt två dygn är det dags för den årliga resan till farmor och farfar på landet. En nyhet för i år är att vi reser med kombi. Vi har dock inte lyckats köpa någon egen, utan får låna mina föräldrar bil. Vi kommer alltså också att ha AC. Det går att åka 90 mil utan, men det är nog ändå att föredra. Första året vi bilade ner gick vår bil sönder. Norr om Gävle small det till och vi kunde inte köra fortare än 60 km/h. På E4. Semestertider. Inte kul. Då var Svante ett år och jag vill minnas att jag var helt jävla hysterisk över detta. Bilen gick såklart att få lagad och fram kom vi till slut. Nu är förutsättningarna alltså helt annorlunda.

E har jobbat sin sista dag innan semestern idag. Jag känner mig glad över det. Ser fram emot ledighet tillsammans och göra mysiga saker och byta miljö ett tag. Det ska också bli skönt att få avlastning med S. Första veckan på sommarlovet var supermysig tillsammans med honom, andra veckan mer intensiv. Han är inne i någon fas nu och gör allt så fruktansvärt omständigt. Allt ska vara på exakt det sätt han har tänkt sig, annars blir han ledsen och arg. Trött är han också för det mesta, eftersom han sover så dåligt om nätterna. Jag har också varit trött och urlakad. Jag har känt mig som en gnällig förälder med mindre tålamod än vanligt. Det blir en ond spiral. Jag hoppas vi kan hjälpas åt att bryta den nu. När han inte är arg är han underbar.

Det där med åldern

Svängde förbi systembolaget idag för att köpa en flaska rosé. Jag fick visa legitimation. Allvarligt- trodde hon i kassan verkligen att jag är yngre än 20 år? Typ 18, eller vadå?

4H-gården

Igår besökte vi 4H för första gången denna säsong. Svante tyckte förstås att det var spännande med alla djur.

Vi gick in i hagen och klappade de underbara kalvarna.

Lammen fick färskt gräs och tackorna bräkte av avundsjuka.

Det som fascinerade allra mest var ändå ponnyridningen. Det var premiär för Svante och han ville rida igen och igen och igen. Lugn och stolt på hästryggen. Han kommer att få rida igen och igen och igen...

Intresse

Vi var på bokhandeln häromdagen. Svante gillar att strosa omkring bland böckerna och titta. Ofta hittar jag honom sittandes någonstans böjd över en bok som han tycker verkar intressant. Om han fick välja skulle han vilja köpa varenda bok. Jag gillar att han gillar böcker.

Utedag

Idag har också varit en bra sommarlovsdag. Först parkhäng med härliga trion sedan hemmabesök hos samma gäng. Vi hann med en liten lekstund ute på gården också med kompisarna som bor här. När vi väl skulle inviga "nya" balkongen med god pastasallad, kom det ett gigantiskt moln och sänkte temperaturen ett par grader (kändes det som). Det var i alla fall mysigt och det lär bli fler måltider kring det lilla bordet.

Balkonghäng

Äntligen börjar vi få lite ordning på balkongen. Av någon konstig anledning har det tagit emot i år. Nu är i alla fall blommorna omplanterade och på plats och nya möbler monterade. Såklart hoppas vi på varmt väder framöver så vi kan nyttja detta extrarum. Lovely!

Midsommar 2010

För exakt tre år sedan fick vi lämna BB och åka hem med vår lilla lilla knapp. Då var det vackert väder, finaste dagen, och vi bar honom med största försiktighet över tröskeln till vårt hem. Detta hade länge varit min målbild- att bära bebisen i babyskyddet in i lägenheten. E hade gjort så fint här hemma med god mat och blommor. Känslan att sitta på en solig varm balkong med sin nyfödda bebis liggande bredvid i sin split nya barnvagn är obetalbar. Jag glömmer det aldrig!



Årets midsommar har varit lugn och skön. Vi har myst här hemma, varit på arrangerat midsommarfirande och avslutat med middag hos goda vänner. Vi var fyra vuxna och två barn. Maten var fantastisk och stämningen god. Skönt på något sätt att bara vara vi. Svante var också jättenöjd med kvällen och kom i säng alldeles för sent. Det kommer vi att få sota för i morgon, men det är det värt. Det händer ju inte så ofta. Glad midsommar!

Sommarlov

Idag var Svantes sista dag på förskolan. Nu ska han få vara ledig i åtta veckor. Det känns helt overkligt härligt att få rå om lilla palten helt och fullt, även om vi kommer att behöva dela på ledigheten för att få det hela att gå ihop. Vi firade med jordgubbar ute på gården i sommarvärmen.

Tänk att han har gjort sitt första år som dagisbarn. Sammanfattningsvis tycker jag att hela hösten var mer eller mindre jobbig för honom att komma in i det nya. Efter jul gick det lättare, även om han hade en del ledsna perioder då han ofta längtade efter oss. Sista månaderna har det gått som en dans. Han har enbart varit glad då vi lämnat och hämtat. Fröknarna tycker att han har varit så positiv och fungerat jättebra i gruppen. Han tycker att det är spännande med nya saker och är social och trevlig, även om han också såklart också har sina mindre bra dagar. Vi som föräldrar har varit jättenöjda med förskolan och pedagogerna som jobbar där. Det har känts tryggt att gå därifrån och vi har också haft en öppen dialog med varandra. Så här i efterhand känner jag för egen del att det tog ett bra tag för mig att släppa taget och kontrollen, men jag jobbar på det och blir mer och mer avslappnad. Det känns bra att komma tillbaka dit efter sommaren. Så tror jag också att Svante kommer att känna.

Vår lilla speleman

När Svante fyllde år fick han en gitarr av mormor och morfar. En riktig gitarr i barnformat. Han älskar detta instrument och tar fram den titt som tätt, sätter sig ner och spelar och sjunger. Mycket gulligt.

Snart så

Nu har nedräkningen på allvar börjat inför sommarledigheten. Två dagar kvar innan midsommar och med det en lång härlig semester framför oss. Vi är trötta här hemma. Morgnarna är skitjobbiga och det tar en evighet att komma igång. Kvällarna ska vi inte ens tala om. Det ska bli så härligt med sommarlov!!!

Svante 3 år!

Så har han då blivit tre år vår lilla palt. Han har firats från morgon till kväll, både här hemma och på förskolan. Jag är så trött så ögonen går i kors och därför blir detta bara en minnesnotering. Vi sjöng för honom tidigt i morse och han blev arg för att vi väckte honom. När det sen blev bra så åt vi jordgubbar och han fick öppna presenter. Han tyckte nog själv att denna dag var högtidlig eftersom han ville ha skjorta på sig. På förskolan hade han också firats med sång och present. Vi bjöd honom på pizza till middag och det var en mycket stolt pojke som satt på restaurangen och väntade på sin mat. I kväll har mina föräldrar varit på besök och ätit tårta med oss.

Tänk att det var tre år sedan han kom till oss. Jag är så tacksam för att han finns hos oss och att vi får fira honom igen. Älskade barn. Tack!

Nyklippt

Idag vid middagsbordet satt jag och Svante och pratade om att återigen göra ett besök hos frisören. Han har varit motsträvig ett tag, men idag sa han att han kunde tänka sig att gå dit om vi kunde köpa en stor glass efteråt. Klockan var halv sex och efter ett antal samtal fick jag tag på en frisör som hade en lucka en timme därefter. Nu är en familjemedlem välfriserad i alla fall. Det gäller att smida... Nästa vecka är det min tur. Åh gudars vad jag längtar. Vi snackar nämligen utväxt. Enorm sådan.

Sommarfest

Idag efter jobbet cyklade jag i racerfart till förskolan som bjöd på sommarfest. Svantes första och också premiär för oss som föräldrar. Fröknarna hade ordnat så fint och bjöd på både kaffe och kaka. Bland annat visade dom en utställning med barnens alster från året som gått. Svante som sällan vill pyssla här hemma har på förskolan gjort jättefina saker som han stolt visade upp. Rörande gulligt.

Fotbolls-VM

Jag har börjat se en dokumentärserie på Svt Play som heter fotbollsfruar i Sydafrika. Den visar en annan del av Sydafrika än den vi får se under fotbolls-VM. Sevärt! Tänkvärt!

p.s hoppas man får länka såhär...

Mulen måndag

Det har varit en fin helg på många sätt. Nu är det måndag igen och E är hemkommen från sin minisemester. Allt är som vanligt. På fredag fyller Svante tre år. Han börjar bli stor nu. Sista halvåret har gått i en rasande fart och så också hans utveckling tycker jag. Tänk att få älska en liten person så mycket. Han är mitt allt.

Skolavslutning

Vilken underbar dag vi har haft tillsammans idag, jag och knytet. Med vitskjortan på åkte vi till skolan där jag mestadels jobbar och lyssnade till skönsjungande barn i det vackra vädret. Vi stannade kvar och blev bjudna på smörgåstårta och hann även med lek på skolgården. Svante önskade sig pizza till lunch och den åt vi i en folkfylld park nere på stan. Tillsammans med T gick vi sen på tivoli och barnen fick åka karusell och köpa en lott. Svante var fullkomligt lyrisk. Här hemma har vi planterat om både tomatplanta och paprika som vi hoppas ska trivas ute på balkongen. Han var så glad över allt roligt vi gjort idag och kunde knappt komma till ro i sängen. Själv har jag satt mig tillrätta med ett glas rosé i handen och njuter fortfarande av den sommarvarma lägenheten. En toppendag helt enkelt.

Sjukdomsstatus

Febern varade bara under ett dygn och sedan dess har knytet varit pigg och glad. Prickarna börjar blekna och han har inte visat något besvär från dom. Han tycker dock att är konstigt att han har så många prickar och jag kan inte annat än hålla med. Mycket märkligt. Inget förkyld heller. Tänker att det kanske är en reaktion efter väldigt mycket färska jordgubbar, fast då är det ju samtidigt lite konstigt med feber. Ja, skit samma. Han mår bra nu och i morgon får han gå till förskolan. E åker till Göteborg och blir borta hela helgen. Håller tummarna för att sjukdomarna inte kommer på besök under tiden.

VAB

Veckan börjar med VAB för min del. Redan igår kväll kom gubben tassandes och hade lite feber. I morse var han jättevarm och hade också blivit prickig på benen. Eftersom jag är den oroliga typen, ringde jag och kollade i morse med vårdcentralen. Kvinnan lät inte oroad, men gav oss ändå en läkartid. Svante kan ju vara ganska skeptisk och i synnerhet när det gäller sjukvård. Jag mutade med ett par nya Blixten McQueen-kalsonger och tro det eller ej, men det nappade han på. Han var så tapper så tapper. Rädd så in i norden, men tanken på de röda underbyxorna fick honom att samla sig och genomgå undersökningen. Läkaren misstänkte scharlakansfeber och vi blev skickade vidare för provtagning. Halsprovet visade inte på något, så då blev det stick i fingret. Han var så rädd mitt lilla gryn, men till slut blev det också gjort och inte heller detta prov visade på något. Prickarna har förmodligen uppstått pga virus. Tyvärr har nog Svantes misstro mot sjukvården förstärkts efter detta besök. Nu ligger han här bredvid mig i soffan och sover och är sådär extra gullig. Usch vad jag ogillar när han inte mår bra.

Härlig helg

Ovanligt händelserik helg må jag säga. I fredags var jag på restaurang med "jobbet". Vi blev bjudna på indiskt och som vanligt var det gott. Drack öl till maten och fortsatte sedan till en pub med några "kollegor". Trots det så var jag hemma vid 23-tiden. Festligt värre!

Igår var vi bjudna på dop. Det var nu dags för lilla U att bli "doppad i vatten" som Svante sa. Det var en jättefin ceremoni med stolta föräldrar längst fram i kyrkan. U var tyst och tittade på oss alla med sina gulliga ögon. Inte ett pip kom det från hennes lilla mun. Faktiskt var det så att alla barn var ovanligt stillsamma och tysta. Helt klart känner de av att det inte passar sig att busa omkring. Eller så har föräldrarna mutat med något extra ordinärt... Vad vet jag? Såklart bjöds det på finfint fika och som vanligt åt jag lite för mycket. Detta dop väckte många frågor hos det frågvisa barnet och vi har blickat tillbaka genom att titta på bilder tillsammans från Svantes dop. Mitt minne sviker gällande denna högtidsdag, men bilderna hjälper såklart till att komma ihåg. Jag vill minnas att det var en fin dag.

Idag har vi varit ute hela dagen, trots snålblåsten som har erövrat staden. Nu ska vi försöka planera veckan. En lite annorlunda vecka eftersom E ska resa bort igen, men denna gång vara borta hela tre nätter.

Svantes dop november 2007

Dagens gåta

-Ska jag steka pannkakor till dig idag när vi kommer hem?
-Näe, jag vill ha äcklig fisk.
-Okej, du vill alltså ha fisk i stället för pannkaka?
-Näe, jag vill ha soppa.

Den goda modern ställde sig givetvis omgående i köket när vi kom hem från korta stadsturen och improviserade fram en jättegod krämig soppa med potatis och röda linser till min älskade son.

-Varsågod, nu är maten serverad.
-Blä, vad äckligt. Jag gillar inte soppa. Den är stark. Usch. Jag vill ha makaroner.

Vad tror ni barnet åt till middag?

Kvällsbestyr

Ikväll har hela familjen varit på förskolan för att hjälpa till att göra sommarfint ute på gården. Jag har målat en hel lekstuga invändigt och känner mig nu mör i kroppen. Vi är så otroligt glada och nöjda att de har så fin gård eftersom Svante älskar att vara utomhus och leka. Bra initiativ av personalen att arrangera en sån här utekväll tillsammans med föräldrarna, tycker jag.

Måndag

Idag har varit en toppendag. Svantes förskola har varit stängd, så vi har haft en bonusdag tillsammans. Vi började med besök på simhallen med trevligt sällskap. Vi umgås alltför sällan och nu vad det länge sedan bara vi tillsammans gjorde något. Barnen hade superkul och både badade och bastade. Därefter gick vi på promenad och mötte upp med ännu en kär vän och hennes lillstrumpa. Kaffe på café, besök i "lekparken" mitt i stan och diverse ärenden hanns också med innan Svante föreslog att vi skulle packa ihop. Lillhjärtat, han var helt slut men ack så nöjd. Dagens bästa har ändå varit att vi hade terminsavslutning på mitt extrajobb. Det ska bli härligt att under flera månaders tid slippa stressa iväg på måndagkvällarna.

I morgon är det jobb som vanligt. Veckans tuffaste dag har vi på tisdagar. Svante har lång dag på förskolan och är oftast helt slut när jag hämtar honom. Dessutom ska E vara borta två dygn denna vecka. Fast det är ett par dagar kvar och det kommer säkert att gå galant.

Välkommen

I helgen har min vän sedan 25 år blivit tvåbarnsmor. Jag är rörd till tårarna och kan inte sluta tänka på den fina familjen. Jag längtar enormt mycket att få träffa lilla bebisen. Välkommen till gänget!

Taget med mobilen

Lite mer struktur

Känslan är att vi har pratat om det i flera år. Det kommer alltid något emellan. Vädret är bra, träffa kompisar, orkar inte osv osv. Ursäkterna har varit många men i lördags hände det. Den stora röjningen i källarförrådet. Fy fan vad mycket grejer. E var där nere i över fyra timmar. Jag var där i tre. Då har vi ändå inte börjat sortera på riktigt. Bara strukturerat och möjliggjort kommande finlir. Det är en befriande känsla att veta att det åtminstone går att ta sig in där utan att behöva lyfta ut saker först. Till följd av källarröjningen går det nu att börja plocka undan saker och fixa i den överfulla klädkammaren. Mycket bra! Till saken hör att jag som person är ordningsmänniska och gillar att ha struktur. Var sak på sin plats, så att säga. Men rent praktiskt klarar jag inte av att efterleva detta, så det är mer eller mindre kaos hela tiden. Följden blir att jag känner en inre stress, utan att ha kraft att reda ut det. Hm, jag kanske inte är ordningsmänniska, egentligen?

Tråktorsdag

Nu har jag någon slags magåkomma igen. I natt hade jag sjukt ont i magen, men i morse kändes det tack och lov bättre. Det har gått något på förskolan, men tydligen är det inte barnen som åker dit den här gången utan föräldrarna. Känner mig inte speciellt sjuk, men däremot så finns det ingen ork. Det finns tusen saker som skulle behöva fixas här hemma, men det enda jag kan göra är att ligga i soffan och konstatera. Lite frusterande är det allt.

Jaha, det här blev ju ett mycket intressant och givande inlägg... Framför allt roligt. Klart slut!

Första maj

Igår var det valborgsmässoafton. Vi firade hemma hos goda vänner med knytkalas och busiga barn. Därefter gav vi oss av till majbrasan. Där var hysteriskt mycket folk och vid några tillfällen kände jag paniken komma krypande. Det var trots det härligt att komma ut och välkomna våren. Även om det är svinkallt ute och regnet har strilat ner under dagen känns det i luften att nu finns det ta mig tusan ingen återvändo. Våren har grepp över vintern och nu dröjer det åtskilliga månader tills den är tillbaka nästa gång. Jag älskar den här tiden på året. Känslan av att ha hela sommaren framför sig (även om det är länge kvar) är underbar. Ljuset, värmen och den torra asfalten under skorna är för mig en magisk känsla.

Våren till ära så har mannen bakat bullar idag. Inte bra för kroppen. Jag är sååå beyond beach 2010.

Kärleken

Ut med det gamla...

Äntligen går det att återigen röra sig fritt i vardagsrummet. Nya soffan anlände för ca fyra veckor sedan. Det hela har inneburit att vi haft två soffor i vårt relativt lilla v-rum plus andra möbler som fått byta plats och skapa oreda. Först i kväll fick vi gammsoffan såld. Vi gick ner rejält i pris, men jag hade kunnat slänga ut fanskapet genom balkongen om vi hade behövt vänta länge till. Nytt soffbord är ett måste.

I morgon är det fredag och jag har jobbat hårt även denna vecka. Ser fram emot lite ledigt. Hoppas helgen bjuder på något trevligt. Lite vin kanske?

Söndagsbestyr

I förmiddags tog vi fram och monterade cykelsitsen och årets cykelpremiär var ett faktum. Det märks att S har vuxit rejält då vi fick justera både bälte och fotstöd. Han tyckte det var underbart och jag förstår honom. Att färdas fram med cykel tilltalar mig också väldigt mycket. Förutom det har vi ätit våfflor med vispgrädde och hjortronsylt, dammsugit, påbörjat rensningen i källarförrådet, burit bort två gamla tv-apparater, putsat två fönster, gått på promenad till kiosken och ätit glass, lagt ut annons på blocket och redan fått några spekulanter, ätit middag, badat och slutligen pågår läggning av lillgubben. Puh, vilken dag. Det är inte ofta vi får så mycket gjort. Förutom allt detta har mannen varit och åkt skateboard och ska snart åka och storhandla. Snacka om att våren ger kraft. Hoppas bara att det håller i sig. Listan på måsten här hemma är nämligen väldigt lång.

Helg

I eftermiddags var det ljuvligt vårväder ute. Snön smälter, det droppar från taket och solen värmer på riktigt. Det finns hopp om livet. Hur den gigantiska snöhögen på granngården någonsin ska kunna smälta där den ligger i skugga, är för mig en gåta. Frågan är om den kommer att göra det innan midsommar.

Det har varit en bra dag idag. Trots att långledigheten lider mot sitt slut och jag har en lång arbetsvecka framför mig känns det okej.

Påsken 2010

Påsken har i år tillbringats i Linköping. Trevligt att träffa släkten på mannens sida och härligt med miljöombyte efter en turbulent period här hemma. Fem dygn var vi borta. Snöfritt och soligt har vi haft och blotta tanken på att ta på Svante vinteroverallen igen känns sådär. Hur som helst är det härligt att vara hemma igen. Resten av veckan ska vi ha påsklov. Det känns sannerligen också härligt!

Nonsensinlägg

I år har jag för typ första gången sett melodifestivalen. Alltså inte bara finalen, utan nästan alla deltävlingar också. Jag är rånöjd med vinnaren. Nästan så att jag ser fram emot storfinaln här framöver. Annars rullar det på kan man säga. Som vanligt tänker jag att jag ska skriva något inlägg nu och då, men jag har faktiskt inte haft varken ork eller lust.

Förra helgen var vi på besök i Stockholm. Min ena syster och hennes man har precis flyttat och den andra syrran fyllde 30. All tid gick till förberedelser inför hennes födelsedagsfest med 35 gäster. Som vanligt var det kul att åka ner, men denna gång var det ovanligt intensivt och det fanns inget utrymme för att ens tänka tanken att hinna träffa gamla kompisar. Tyvärr. Nästa gång får det bli så. Svante var i alla fall supernöjd. Första morgonen vaknade han innan 06.00 och var redo att ta en tur med tunnelbanan. Jag var inte lika peppad.

Den kom

Mindre än två dygn tog det innan magsjukan sög musten ur mig. Fy vad sjuk jag har varit. Det var åtta år sedan sist och jag hoppas på åtta nya innan det är dags igen, men jag antar att det är en utopi nuförtiden. Over and out.

Magsjukan

Det är premiär för Svante och således detsamma för oss som småbarnsföräldrar med detta otyg. Det började i natt och han mår fortfarande inte bra. Han är så liten och ynklig och mitt mammahjärta är större än någonsin. Känner mig heller inte helt bekväm med tanken på att det när som helst kan slå till mot mig också. Vilket det lär göra. Undrar hur lång tid det kan dröja innan det eventuellt bryter ut för mig?

Veckorapport

Fasen, jag var ju på gång här med bloggandet men inser att det gått en vecka nu utan att jag ens reflekterat över uteblivna inlägg. Måste bero på att det inte händer mycket just nu. Vardagen är här även om det fortfarande är dåligt med jobb som det alltid brukar vara efter skolloven. Vi har i alla fall varit och titta på soffor och eventuellt bestämt oss för en. Fast vi ska nog åka på fler ställen också. Ja, det var väl ungefär det som har hänt denna vecka. Är spänd av förväntan inför nästa...

Nu är glada julen slut, slut, slut...

Sista dagen på julledigheten. I nästan fyra veckor har jag varit hemma med Svante. Det har varit härliga veckor på alla sätt och vis. Det känns tungt att försöka återgå till det normala. Första åtgärden blir att försöka få någon ordning på sovningen. Har ingen direkt strategi för hur det ska gå till, men jag antar att det löser sig. Det får bli som det blir. Rent praktiskt är vi i alla fall väl förberedda för vardagen. Allt är tvättat och vikt, julgranen utslängd och golven fria från damm. Det känns i alla fall bra.

Olika viktiga bestyr

Idag har det också varit svinkallt, men farmor tog ut lilleman en kort stund på förmiddagen. Svärfar och mannen har ägnat halva dagen åt att sätta upp en ny fondtapet i vardagsrummet, Josef Franks vårklockor. Rummet KRÄVER nu en ny soffa. Vår tjock-TV åker också. Jag kan också tänka mig ett nytt soffbord, eventuellt en ny matta och möjligen också någon snygg taklampa.

Min nya dator har varit inlämnat längre tid än vad jag haft den hemma, vilket under en period känts jävligt irriterande. Idag åkte vi till återförsäljaren och nu äntligen är den skickad för reklamation. Förmodligen går det igenom. Han i "klagomålskassan" kunde såklart inget garantera.Vad dom kanske inte har förstått är att jag kommer att bli riktigt riktigt förbannad om dom inte godkänner reklamationen. Jag kommer aldrig att ge mig i detta! Aldrig! Jag kommer att kontakta Sverker. Kanske. Vi får se. Jag har inte bestämt mig riktigt.

Rimfrost

Sedan flera dagar tillbaka är vårt sovrumsfönster helt isigt. Det är jättevackert, men någonting säger mig att det inte borde se ut såhär eftersom inga andra fönster i lägenheten gör det. Idag vågade vi oss ut en liten stund på förmiddagen med farmor och farfar. Svante höll på att krypa ur skinnet av rastlöshet, så det vara bara att ta på alla ullkläder och varma overallen och ge sig ut. Min rädsla är inte att han ska börja frysa om kroppen, utan att han ska förfrysa kinderna. Idag blåste det i alla fall inte, så det kändes ändå okej. Från novemberhelvetet till värsta vargavintern.

ps. Enligt någon vädersite är det just nu -23,6 grader ute. Nice!

Röding på mitt vis

Röding är min absoluta favoritfisk. Såhär brukar jag göra när det ska vara lite extra. Jag har inte några exakta mått men jag skulle tro att detta räcker för två vuxna och ett litet barn.

0,5 kg rödingfilé
3 dl vispgrädde
Fryst dill
salt, vitpeppar
smör

Smält en rejäl klick smör i stekpannan. Lägg i fisken med skinnsidan och krydda ganska rikligt med salt och vitpeppar (ska ge smak åt såsen också). Vänd filéerna efter någon minut och slå i grädden. Strö över rikligt med fryst dill och låt det hela koka upp och puttra lite lätt någon minut så blir fisken klar. Servera gärna med kokt mandelpotatis, färsk sparris och tomat. Bon apetit!

Tycker själv att det blir sjukt gott. Inga krångligheter eller specialkryddor, bara bra råvaror. Idag var vi så många som skulle äta och då provade jag att göra i ugnen. Det gick också galant.

Farmor och farfar

Idag har vi varit inomhus hela dagen. Minus 15 och hård vind fick mig att avstå. I morgon kommer svärföräldrarna och stannar till på lördag. Vi har inte setts sedan i somras, så det blir härligt. Svante har pratat om det i flera dagar. -Åh, jag längtar och längtar. Kommer dom nu? Tidsbegrepp är svårt för honom, vilket märks extra tydligt en sån här gång. Hoppas bara på lite bättre väder så vi kan vara ute, annars kan det bli intensiva dagar i vår lilla lägenhet...

Nytt år!

Hade tänkt att jag skulle blogga lite ikväll och försöka summera året, men efter en nästan två timmar lång nattning och ytterligare någon timme i telefon får det bli någon annan gång. Fast å andra sidan kanske den här kvällen symboliserar mitt liv som det ser ut för stunden rätt så bra. Nåväl. Dagarna går in i varandra. Jag har ingen aning om vilken veckodag det är eller vad dagarna ska fyllas med. Här hemma tar vi dagen som den kommer. Det är kallt ute, så vi har faktiskt spenderat mycket tid inne i lägenheten. Inte mig emot då jag har två nya uppsättningar av myskläder i garderoben. Svante börjar dock bli lite rastlös. Under juldagarna var hela min familj samlad och vi umgicks mycket, så han känner nog en viss saknad efter det. På torsdag kommer farmor och farfar så då drar det igång igen. Hoppas vi hinner landa lagom till ledigheten är över för den här gången. God natt!