Vinterkänningar

Idag är det Svantes dopdag. Detta blev vi påminda om då det för några dagar sedan med posten kom en gratulation från kyrkan. Svante själv var något bekymrad över det hela då jag nämnde detta för honom i morse. -Men vad ska jag göra? Ska jag sitta på en särskild stol, eller (typ födelsdagsstol på förskolan)? Kommer jag att få vatten på huvudet? Jag vill nog inte ha den här dagen. Ganska gulliga funderingar.

Annars har vi det rätt så bra här i snöyran. Otroligt vad mycket det har kommit. Härligt på något sätt, även om tanken på att det ska vara såhär i ett halvår känns rätt så tung. Men men, nu har vi valt att bo här och ordentliga vintrar är, enligt mig, ändå att föredra. Nu är i alla fall Svantes vinterutrustning i princip färdig. En snabbis på pop efter jobbet idag med nya handskar och mössa innebär att det bara är ulloverallen som saknas. För egen del saknar jag en jacka. Jag kan inte bestämma mig för om jag ska satsa på en ny dunjacka eller inte. Svåra beslut. Javisst!