Arbetssituationen

Inget arbete på hela veckan, vilket suger även om det har varit underbart väder. Vill också ha riktig semester och inte känna ångest för att jag inte jobbar. Jag hatar att inte ha något jobb. Jag är en bra bit över 30, har en bra utbildning och en familj att försörja. Det går inte vidare bra om jag ska vara ärlig. Just nu är prognosen för att få ett jobb inte direkt lysande. Visst har jag arbetat en del under våren, det har jag. Saknar dock så förbannat mycket att inte känna tryggheten i att veta vad jag ska göra på måndag, ha en fast inkomst och vara en del i ett sammanhang. Jag kan känna avund mot personer som har ett jobb. Nästan alla jag känner är mer eller mindre missnöjda med sin arbetssituation, vilket jag kan ha förståelse för. Men de har i alla fall ett jobb. Vet att det kommer att bli bättre och att jag med stor sannorlikhet kommer att få ett så småningom, men just nu känns det bara bittert.

Förskolan

Idag har vi besökt förskolan där vårt älskade lilla gryn ska börja i augusti. Svante var jättepositiv och ville inte gå därifrån. Vi ska gå dit i sommar och spendera lite tid på gården, så han känner sig bekant med miljön när det är dags att börja. Jag och E har också med oss en positiv känsla därifrån. Det blir bra det där. Fast nog känns det lite gruvsamt. Snart är den här eran också över och en helt ny typ av vardagsverklighet tar över.

Kalas

Så här trött blev gullungen efter några timmars kalasande. Härliga kompisar, fika i massor och finfina presenter gjorde denna dag underbar. Tack!

Midsommar

Än så länge har helgen varit till belåtenhet. Vår helg började redan i torsdags med firande av Svante. Firandet fortsatte igår på dagen med picknick i gräset med busiga ungar som sprang kors och tvärs för att sedan avslutas hos härliga vänner på kvällen. Där bjöds det på god mat, härliga kompisar och trevliga samtalsämnen. Svante som äntligen är tillbaka efter några dagars frånvaro njöt i fulla drag tillsammans med sina små kamrater ute på den frodiga gräsmattan. En fin dag med andra ord. En dag att hålla i minnet.

Grattis Svante

Idag har vi firat vår älskade son som idag fyller två år. Det har varit en fin dag trots lite feber och trötta ögon. Vi har firat med en liten cykeltur, presenter och mina föräldrar på besök. Jag frågade honom om han vet hur många år han fyller och då tittade han på mig och svarade "ganska stor". Ja, han är ganska stor nu och det var med viss nostalgi i hjärtat som jag tänkte tillbaka på när han var nyfödd och livet för alltid tog en vändning.

Jag är så stolt över dig mitt lilla gryn och jag älskar dig av hela mitt hjärta. Jag hoppas att vi kan fira dig ordentligt med goda vänner på fika i helgen.

Bompbollit är i stan

Igår var Svante för första gången i sitt liv på bompbolli och åkte kackakaj som han så sött uttryckte det. Ett tivoli är i stan och kompisen T hade tidigare frågat om S ville följa med och åka karusell. På kvällskvisten tog vi bilen och mötte upp. Väl där fick pojkarna åka en mini-bergodalbana utformad för de allra minsta. Ojoj, vad spännande det var. För sakens skull köpte vi också en lott och de fick varsitt rött velourhjärta där det med vita snirkliga bokstäver står I love you. Vilken kväll.

Lördagsnöje?

Fattar inte att jag bryr mig, fast uppenbarligen bryr jag mig jävligt mycket över att Sverige förlorar mot Danmark i en VM-kvalmatch. Skit!!!

Jobbandet

Fy vad less jag är på att jobba som lärarvikarie. Det är verkligen påtagligt att terminen lider mot sitt slut, för det är nästan inget jobb för min del. Det är som att varenda en biter ihop lite hårdare och pallrar sig iväg till jobbet trots att det kan finnas en viss sjukdomskänsla. Det känns heller inte vidare bra när det är tänkt att E ska vara föräldraledig på heltid, när det ibland är han som cyklar iväg till sitt jobb på morgonen. Hursom helst är min totala känsla att detta inte är något jag kommer att ägna mig åt fortsättningsvis. Problemet är hur jag ska ta mig ur det här och få ett riktigt jobb. För dom växer nämligen inte på träd.