Sista inskolningsdagen

Idag var sista dagen på inskolningen. Allt har gått bra och Svante verkar nöjd och glad. Nu är det på riktigt. Skarpt läge så att säga. E börjar jobba i morgon och vi ställs inför en helt ny situation. Vi båda är väldigt angelägna om att lilleman ska få så korta dagar som det bara är möjligt, men hur det ska gå till i verkligheten vet vi inte riktigt än. Jag får ont i magen och känner oro varje gång jag tänker på det. Jävla arbetssituation som får mig att må så pissigt.
Jävla skit!

Skogsmulle

Idag tog vi cyklarna till ett skogsparti i närheten och tog en promenad bland lingon- och blåbärsris. Det är så härligt att vara ute och lufta sig i skogen som luktar på ett visst sätt när det har regnat. Svante tyckte också att det var härligt så det här ska vi göra snart igen.

After work

Idag har jag, för första gången på evigheter, blivit medbjuden på after work. Det kanske inte låter så märkvärdigt, men för mig som inte har något stadigvarande arbete var det lite av en bekräftelse. Trevligt var det också.

Sovpremiär

I morse var det min tur att följa grynet till förskolan. Som tidigare dagar bokstavligen studsar han in och börjar leka med en gång. Det är så roligt att se honom i den miljön tillsammans med de andra barnen. Jag stannade ungefär 15 minuter innan det var dags att säga hejdå. Idag var det sovpremiär, vilket också gick jättebra. Jag känner mig fortfarande vemodig inför situationen, även om jag såklart också känner glädje för hans skull, min lilla dagisunge.

Vardagsfunderingar

Nu har inskolningen pågått i en vecka och än så länge går det bra. Han verkar tycka att det är superkul att tillbringa tid på förskolan, vilket ju såklart underlättar. Hittills har han varit en timme per dag, men idag är det tänkt att han ska stanna lite längre och vara med och äta. För första gången ska vi lämna honom ensam hos människor han nyligen träffat, även om E kommer att finnas i byggnaden och finnas nära tillhands om det behövs. Det kryper närmare och närmare nu, den nya verkligheten. Igår kväll märkte vi kläder och idag skickade jag med en påse med extrakläder som ska ligga i hans skåp. Det som gör det hela så mycket lättare är Svantes iver över att vara där och personalens professionella bemötande.

Jobbar ganska mycket nu, även om det bara är ett kortare vikariat. Med tanke på den kommande tiden med lämning och hämtning känns min jobbsituation ohållbar om Svante ska få drägliga dagar. Även om E har flexibla arbetstider kan inte han ta allt ansvar för detta. Jag måste helt enkelt få ett jobb snart. Frågan är bara hur det ska gå till. Som min handläggare på AF sa: - Ja, det ser ju inte alltför ljust ut för din del på lärarfronten. Det är inte bara oregelbundenheten och ovissheten som ställer till det. Att arbeta som vikarie inom skolans värld idag är inte alltid en enkel match. Det är tråkigt att inte ha "riktiga" arbetskamrater, inte ha uppsatta mål att jobba mot, inte vara del i en helhet. Dessutom är det ju sällan jag går in i klass och undervisar, utan det blir mest på fritids och som resurs. Jag har nog tidigare inte trott att jag skulle hamna i den här situationen. Men nu är jag här och jag antar att jag måste sluta klaga och försöka se lite mer positivt på det hela. Tjoho!

Första dagen

Han var så gullig i morse när det var dags att tillsammans med sin pappa ge sig av mot förskolan. Peppad och glad, helt ovetande om allt det nya. Det var med tårar i ögonen som jag vinkade av ute på gården och med fjärilar i magen som jag senare ringde för att höra hur det gått. De hade varit där en timme och det hade gått jättebra. Han hade varit lite skeptisk till att gå in eftersom han hellre ville vara ute på gården och cykla, men med lite lockande så accepterade han inviten från en av fröknarna. Väl där inne hade han lekt och följt med de andra inskolningsbarnen och de nya fröknarna för frukt- och musikstund. Han hade bett om mera frukt. När det så var dags att gå hem ville han först inte det, vilket inte alls var oväntat. När jag kom hem på eftermiddagen var han jätteivrig att få berätta att han hade kört med många bilar och lekt med djuren och sa sen gå dit igen, gärna. Det blir bra det här.

Inskolning

I kväll var vi på informationsmöte inför inskolningen. Känslan i magen är positiv. Jag känner bra energier från personalen. Det blir bra det här. Fast fan vad jobbigt det är ändå. Lilla trollungen min som ska leva sitt egna liv på dagarna. Utan mammis och pappis. Inskolningen börjar i morgon.

Vemodigt värre

Det börjar dra ihop sig mot terminsstart. Jag ska fortsätta vikariera som lärare, mannen återgå till sitt och Svante ska börja förskolan. Det är nya tider nu igen. Jag har en klump i magen. En klump av vemod. Det är över nu. Det är andra som ska ta hand om vårt barn på dagarna. Jag vet innerst inne att det kommer att bli bra, men just nu känns det tungt. Ungefär som när jag skulle avsluta föräldraledigheten. Men det blev ju bra det också. Det gäller bara att härda ut ett par veckor.

Havet vs sjön

Idag har vi besökt två olika badstränder. På förmiddagen var vi vid havet, men vinden gjorde att det kändes kyligt så vi bestämde oss för att i stället åka till sjön där vi brukar vara. Det är en liten badstrand, med många barnfamiljer. Det är med andra ord inte en så kallad "uppvisningsstrand" utan det är i stället en hel del dallriga magar som skumpar förbi vilket känns väldigt befriande för egen del. Min mamma som gillar att följa med till detta ställe brukar alltid kommentera att så här ska en äkta badstrand vara. Så här var det på den tiden när ni var små och vi alltid var iväg och badade. Jag tror att jag förstår vad hon menar. Det känns okomplicerat på något sätt. Jag gillar det.

Ikeaekvation

Efter många om och men har vi bestämt oss för att beställa möbler till barnrummet på nätet i stället för att sitta och köra bil 6 timmar. Idag när jag satt och kollade på deras hemsida inser jag att det inte går att beställa en madrass till sängen vi bestämt oss för. Varför i helvete går det inte att beställa en madrass? Dessutom är det en specialmadrass som krävs till just denna säng. Telefonisten kunde inte heller svara på den frågan och sa helt nonchalant "ni får nog åka till ett av våra varuhus för att köpa madrassen". Aha, ja ja då vet jag. Fast jag fattar ingenting.

Barnrum

Nu har vi på allvar börjat planera för ett barnrum här hemma. För tillfället är det ett kombinerat lek-och arbetsrum, men inom en inte alltför avlägsen framtid ska skrivbordet flyttas in i sovrummet i stället och plats göras för Svantes nya säng bland annat. Nu gäller det bara att göra ett mysigt rum till trollet och det känns som en riktig utmaning. Jag lär återkomma i ämnet.

Rensning

Enligt några olika vädersiter skulle det idag vara över 20 grader varmt och sol. Vi hade planerat in att åka till havet och bada. Pannkakorna var stekta och väskan packad. Vi vaknar upp till en grå himmel och regnstänk mot asfalten utanför. I stället sorterar vi här hemma. Gamla sänglinnen som aldrig används, bäbisfiltar och Svantes urvuxna kläder till att börja med. Det stora projektet är förrådet i källaren. Det är så mycket skit där nere att vi inte vet var vi ska börja, men det måste göras och vi har tagit sats alldeles för länge. Nu måste det bli av. Frågan är bara hur lång tid det tar innan orken tryter. För det finns viss risk för att den gör det.