fredag 30 januari 2009

Nytt projekt

Sen jag var 14 år har jag i princip konstant haft en snus under läppen. Dagen efter jag fick veta att jag var gravid slutade jag helt tvärt. Använde då nikotinfritt snus som substitut, men illamåendet fick mig att ganska snabbt sluta med det också. Sen har jag periodvis använt detta Onico för att avstå från den äkta varan. Sedan ungefär ett år tillbaka har jag varit helt beroende och lagt ut hur mycket pengar som helst på - ja vadå? Lite kryddor under läppen och en till synes riktig snusdosa i fickan. En sådan dosa med låtsassnus kostar över 30 spänn! Det är ju helt sinnessjukt. Mitt försvar har varit att jag hellre lägger ut pengar på det än att börja snusa på riktigt igen. Men nu är det slut med det. Tror och hoppas jag. I alla fall sen i måndags. Det går riktigt bra än så länge.

Nya färdigheter




Svante har tränat och tränat och tränat. Skorna har han tagit på sig själv ett längre tag, nu dessutom vantarna. En mycket stolt kille som spatserade varv på varv i lägenheten och visade upp sig.

torsdag 29 januari 2009

Inget särskilt

Första "lediga" dagen denna vecka. E åkte iväg och jobbade och jag har haft kvalitetstid med virvelvinden. Vi har faktiskt inte gjort något särskilt idag, bara en kort tur med pulkan till affären för att inhandla lite ingredienser för ett ev kommande bak. I morse trodde jag nämligen att det skulle ske idag, det stora bullbaket. Men icke. Det hanns inte med trots att vi som sagt inte gjort något speciellt. Fast det är härligt att göra ingenting också. Bara vara med varandra. Sniffas lite i håret, läsa böcker, busa i sängen, dansa och skratta. Dagar som dessa är underbara och jag vill för alltid komma ihåg känslan av att bara få vara tillsammans. Tillsammans med sin lilla älskling.

onsdag 28 januari 2009

Nu är det nog!

Kvällens dilemma bestod i huruvida jag skulle äta ostmackor eller inte för att stilla mitt matbegär. Efter det att vågen visat på toppnotering kändes det inte längre som ett svårt beslut. Nu får det vara nog! Det är dags att börja nyttja träningskortet. Med tanke på att det använts ca 5 gånger sedan i somras kan jag konstatera att varje träningstillfälle har kostat mig ca 300 kronor. Jag känner mig faktiskt rätt usel. Mår inget vidare över detta tillstånd. Trivs helt enkelt inte med mig själv. Äter som en skogshuggare och rör mig minimalt. Det är inte hälsosamt på något sätt. Kanske t om lite farligt. Nu jäklar!

I alla fall så är det svårt att tänka sig att lilla T fyller 2 år idag. Grattis lilla trollunge. I helgen är vi bjudna på kalas och vi längtar redan. Särskilt eftersom vi missade förra födelsedagen pga sjukdom.

tisdag 27 januari 2009

Boklängtan

Jag har längtat länge nu. I förrgår var det så dags. Jag pratar om Majgull Axelssons Is och vatten, vatten och is. Redan efter några få sidor känner jag att jag är fast. Hon skriver så otroligt bra och jag blir lika hänförd varje gång jag läser hennes böcker. I love Majgull!

Rent hus

Hushållsarbete är något som för närvarande roar den lilla mannen i vår familj. Så till den milda grad, skulle jag faktiskt vilja påstå. Han låtsasdammsuger (är lite rädd när den är påslagen), sopar, moppar, hjälper till att ta ur diskmaskinen, diskar och lagar mat. Dessutom är han otroligt "hjälpsam" i tvättstugan. Om det är tjafs om något går det alltid att locka med att vi ska dammsuga lite i stället. Då glömmer han allt vad bråk heter och går glatt fram till städskåpet och säger "ejje" vilket är hans egna ord för just dammsugaren. Han gör ju försås 1000 andra saker också på en dag , men det är rätt gulligt att se honom så engagerad. Han vill helt enkelt göra sådant som vi gör. Tänk om man själv hade samma energi för dessa göromål.

söndag 25 januari 2009

Söndag kväll

Åh, äntligen verkar det fungera här på min sida. Så himla konstigt, men tack vare min någorlunda datakunniga man så är det lite ordning och reda igen. I helgen har vi gjort ytterst lite inser jag nu när jag försöker summera. Idag har jag inte ens varit utanför dörren. Jo, förresten men inte utanför ytterdörren. Vi har varit barnvakt en stund åt grannens två ungar och även om de bor i andra trappuppgången så kan man faktiskt gå genom källaren dit. Svante körde Bobby Car. Hur lycklig som helst.

Igår fikade jag med två av mina käraste (plus ena kompisens sambo). Det var så mysigt att gå på café och tänka på annat än barn. Det var fullt när vi kom och vi fick vänta på bord en stund, men det var det värt. Kallt och blåsigt utanför dörren med en kopp kaffe och tänt ljus på bordet. Vi gör det alltför sällan. Tyvärr.

Ny "arbetsvecka" i morgon. Vad jag vet än så länge har jag jobb både måndag och tisdag. Hoppas verkligen att det blir mer än så. Det har varit en trög månad det här. Fan, nu får folk bli lite sjuka igen så jag får något att göra. Märligt att måsta sko sig på andras olycka, eller hur jag nu ska uttrycka det. Men det är ju så det är.

lördag 17 januari 2009

Ändrade planer

Mannen kände sig dålig natten mot torsdag. Feber och lite ont i magen. Lite illamående under resan ner till Linköping. Idag- världens magsjuka. Ligger dubbelvikt på övervåningen, stackars fina. Vi andra försöker hålla oss därifrån i den mån det går. Tvättar och spritar händerna stup i ett. Svante är inte heller hundra, fast han äter bra och är på det bästa humöret. Det är en pina att gå omkring och vänta på att bli sjuk. För det lär jag ju bli. Vi kommer inte att kunna träffa några i helgen. Kusinerna, kompisen med nyfödda bebisen, övrig släkt. Kul! Kul helg det blev. Vi ses i sommar.

onsdag 14 januari 2009

HJÄLP

Hmm. Undrar varför ALLT jag skriver här dateras den 14 januari? Med samma klockslag!!! What? Kan man vända sig någonstans för den här typen av problem? Får något typ av felmeddelande när jag skriver inlägg att det inte går att spara automatiskt och att min begäran inte kan bearbetas. Kan det kanske ha något med det att göra, månnetro? Problem, problem, problem...

Minnen

Huset där jag levde mina fösta sex år ligger ute på Hemnet. Det var en märklig känsla att kliva in i ett hem som jag så väl känner till. Mycket fanns kvar i orginaltappning, men det var också en hel del som var förändrat. Min pappa byggde huset för 15 år sedan. Jag har bara positiva minnen därifrån och skulle faktiskt kunna tänka mig att bo där igen. Om priset varit lägre vill säga. Utgångspriset var fem gånger högre än vad mina föräldrar sålde det för. Det har minsann hänt en del på bostadsmarknaden i den här stan.